Kom hem igår efter en veckas älgjakt i Jämtland. En vecka som ger mig ett stort leende på läpparna när jag tänker tillbaka på den. Ett sånt jäkla bra gäng och det är helt galet vad roligt jag haft. Skrattat så tårarna runnit mest hela tiden.
Och jakten har varit kanon. Även om man vissa stunder varit rätt less på det. Sitta på pass i tre timmar i spöregn, få plusgrader och utan upptag är inte asa balla kul.
Men andra stunder har det varit kanonväder och superspännade!
Tror dock att jag knappt hörde ett enda hundskall dom tre första dagarna även om vi haft kontakt med älg och Pär skjutit en kviga för Oden. Alltså suttit helt fel. Så var något uppgiven och halvless när jag satt på passet i tisdags. Men sen blev jag glad. När man ser att hund och älg börjar gå mot en (dock på över 2km) efter långt förföljande höjs hoppet lite och hjärtat slår något snabbare. Att jag bara fick höra hundskall gjorde mig där och då både glad och nöjd. Men det kom närmare och närmare och tillslut inser jag att det kommer ju komma till mig!
Men andra stunder har det varit kanonväder och superspännade!
Tror dock att jag knappt hörde ett enda hundskall dom tre första dagarna även om vi haft kontakt med älg och Pär skjutit en kviga för Oden. Alltså suttit helt fel. Så var något uppgiven och halvless när jag satt på passet i tisdags. Men sen blev jag glad. När man ser att hund och älg börjar gå mot en (dock på över 2km) efter långt förföljande höjs hoppet lite och hjärtat slår något snabbare. Att jag bara fick höra hundskall gjorde mig där och då både glad och nöjd. Men det kom närmare och närmare och tillslut inser jag att det kommer ju komma till mig!
Fast en bit längre bort på vägen där jag har mitt pass. Men jag sitter på det hållet helt själv och kan förflytta mig. Så tar pejlen i ena handen och bössan i den andra sen går benen så fort dom bara kan. Tänker att jag hinner aldrig. Men jag försöker och jag fasen hinner. Jag stannar där älgen bör komma ut om jag nu inte redan skrämt den med mitt springade. Hör Doris skall bli högre och högre och det knakar och brakar. Hinner ta några djupa andetag och samla mig något, vilket behövs kan jag lova. Sen kommer han ut och han ökar tempot riktigt ordentligt över vägen men jag hinner se att det är en tjur och sen få iväg två snabba smällar. Han fortsätter in i skogen men kommer inte långt alls innan han börjar falla ihop och jag ser min tio-taggare ligga på backen.
Jäklar vilken känsla. Det trodde jag aldrig och hade inte ens vågat hoppas på att få skjuta en älg där uppe. Att sen få dela den glädjen med ett gäng som blir minst lika glad som en själv är ju bara ännu mera fantastiskt! Det är en av mina allra bästa jaktupplevelser hitills och något jag absolut aldrig kommer att glömma. Väldigt väldigt nöjd och glad över att min första älgtjur är en fin tio-taggare. Riktigt grymt.
En fantastisk resa som jag är så glad och tacksam att jag fått vara med på.
Hur det ser ut när enda tjejen i laget skjutit älgen.
Alla grabbarna sliter och själv kan man stå och kolla på ;)
Alla grabbarna sliter och själv kan man stå och kolla på ;)
