Även om jag är så sjukt trött och bara vill lägga mig ner här i soffan och dö så måste jag skriva hur fantastisk min hund är.
Idag har jag, Emilia, C och Y varit uppe i Vedum och tränat med Charlies uppfödare och delar av Bez Ami's familjen. Trotts att jag var lite sen och vi hade ett flertal nära-döden-upplevelser så kom vi fram till bästa gänget. Att alltid få känna sig så välkommen och att alla stöttar en trotts att man har en ganska stökig hund.
För Charlie är stökig. Speciellt när han legat i bilen flera timmar, inte är rastad alls och det är måååånga kompisar runt om kring som han så gärna hade velat leka med.
Men han klarar att både sätta sig ner och kolla när det läggs ut linjetag och sen även när det kastas markeringar och dom andra hundarna jobbar. Det är inte en hund som sitter perfekt och stilla vid sidan och som aldrig gör ett ryck och bryter både fingrar och händer på mig för att springa på någon annans markering eller för att busa med någon MEN när det är våran tur och vi går fram och tar av kopplet DÅ är det 100% fokus och då ger han allt! Då finns bara han, jag och dummien som ska in!
Det är så jäkla underbart och den bästa känslan man kan få. Han gör det om och om igen och löser alla uppgifter han får både snyggt, snabbt och riktigt bra. Även dolda (memory) linjetag fixar han hur bra som helst, det kan han ju ens inte?
Nae alltså jag är riktigt imponerad. Bästa Charlie. Vet inte ens vad jag ska skriva för att jag ska få mig själv att i framtiden förstå hur jag känner just nu. Men fan vad grym han är. När det gäller kan han och han gör det så bra.
