Börjar med den 16e januari då jag fick följa med Martin till Uråsa igen. En lite speciell dag då en i det jaktlaget är testjägare för Norma och den här dagen var ett gäng från Norma nere för att testjaga med en ny kula. Så alla med 30-06 eller .308 använde den under jakten. Passande nog föll det inte mindre än 7 grisar den dagen. Det small och roppterades om vartannat. Som vanligt en kanondag i Uråsa med ett härligt gäng!
Lördagen följde jag och Martin med Peter för grisjakt i... någonstans.. skit samma :D Iaf så går vi mot platsen där vi ska släppa Rask och på vägen sätter han ner nosen mer bestämt än någonsin och där släpper vi honom såklart. Han tar en låååång löpa iväg. Vi ser på pejlen att han skäller och tillslut blir det ståndskall. Peter som är i närheten tar sig dit för att avsluta. Vi börjar ta oss dit under tiden. Men Peter från ingen chans och stöter det. Det går ut och in ur marken och han jobbar länge med grisen. Jag tycker på pejlen att det är på väg dit vi släppte från början. Så vi tar oss tillbaka och tar pass och ser det komma närmare och närmare men vi måste missat den jäklen för tillslut kom bara hunden över vägen. Men det håller sig i närheten och gör konstiga kringlor. Så vi byter pass och ännu en gång kommer det närmare och närmare. Jag gör mig redo och i skogen ser jag något vitt komma springandes. Längre bak ser jag Rask. Grisen springer rakt mot mig och jag jag funderar hur tusan jag ska lösa det här. Men aldelles lagom tills den kommer upp på vägen viker den åt sidan och det säger PANG! Jag hinner tänka hur jävla dåligt det måste tagit, säkert i magen, att jag inte hinner med en andra smäll pga en bil på fel ställe, jag är dum som sköt och fan vad det här blir jobbigt samtidigt som jag ser det återuppspelas i mitt huvud att det blir en bra träff precis bakom bogen och jag hör den lägga sig och sparka inne i några granar i vägkanten och Rask är där med den. FAN I HELVETE vad kul! Det är fan ren jävla lycka :')!! Och sen ha någon bredvid en som blir minst lika glad gör det om möjligt ännu bättre. Helt fantastiskt! Det är en känsla som aldrig går att beskriva. :)
Träffen är perfekt.Tror det var en och annan storjägare som både vart lite impad och avundsjuk på den. ;)
Träffade båda lungorna och hjärtat var så trasigt ett hjärta kan vara.
Det var verkligen en toppen dagen! Det föll två grisar till den dagen och det skrattades såklart en hel del och mycket bra hundjobb. :) Fick med mig grisen hem som vi flådde och sparade skinnet. Den var ju väldigt speciell :)
Och så var det söndag. Hade egentligen inte tänkt att jaga utan tänkte att två dagar kunde räcka och jag kanske ska vara hemma med min kära sambo lite också... Meeeen såklart kommer det ett erbjudanade som absolut inte går att tacka nej till. Pär frågar om jag vill gå som hundförare med Mio i Näsby. Självklart!
Även det blir en fanastisk dag. Fina drev. Fint sällskap. Tyvärr faller inget men vad gör det egetligen? :)
